Det har blivit en del löparrundor sedan 2015 då jag började jakten på löpningens själ. Jag har sprungit längre än så, men det var då jag började leta. De flesta rundor är jobbiga, löpningen är otacksam på det sättet, det går inte att fuska.
Men så ibland, visserligen sällan, så hittar vi löpningens själ. De rundorna känner vi oss lätta, kraftfulla och pigga på samma gång. Vi förstår magin, magin förstår oss. Hjärtslagen, andetagen, löpstegen allting flyter. När vi
hittar löpningens själ, om det så bara är för en kort stund, är det belöningen för alla andra gånger då vi orkat befinna oss i det jobbiga.
I jakten på löpningens själ!!
